Med lätta fötter springer jag hem från kyrkan. Jag älskar sannerligen att sjunga. Hela jag ler. Ja, hela jag. Ända inifrån hjärtat och ut genom ögonen. Det är något alldeles särskilt med att sjunga med min kör. Inte bara är vi en fantastiskt duktig kör, vi har så himla kul! Det kanske inte låter som världens festligaste att sjunga i en kyrkokör, men åh vad vi skrattar. Mest åt mina egna felsprång men bara åt en sådan enkel sak som att ta i, trycka till med magen för att koppa upp till sopranerna höga toner. Jag och mina altkollegor flinar stolt upp oss när vi når dem, de där otroliga tonerna. Det ger en skön tillfredsställelse när det går.
Nu är bästa tiden också. Tacksägelsegudstjänst på söndag. Ett par riktigt fina sånger och sedan!! Alla helgons dag. Minnesgudstjänsten. Underbara Inför tronen. Helt makalösa ave verum Corpus, Mozart. Han kunde skriva musik han!
Cantique de Jean Racine av Gabriel Fauré. Och sedan kommer advent tassande med Otto Olssons Advent! Herre Gud vad högt den går.
Gissa om jag älskar den där orgeln…
Ståpäls!
Hej älskade vinter!
