Det där med målbilder och mål i olika definitioner är i alla fall för mig väldigt viktigt. Säkert för många andra också. Att målen förändras i takt med livet och hur det ser ut är också sant. För ungefär 3 år sedan var min enda målbild “bli smal och snygg, så att du kan hitta en man”. Såhär i efterhand ett ganska tragiskt mål, kan jag tycka. Varför tänkte jag att smal och snygg skulle leda till kärlek? Jag föll stenhårt i det patriarkaliska samhällets stora gap.
Idag ser mitt liv helt annorlunda ut. Jag har en man jag älskar. Om jag fann honom för att jag var smal vet jag egentligen inte, men jag är helt säker på att han kommer att älska mig oavsett hur jag ser ut. Och jag honom!
Idag har jag mål som är rent personliga. Prestationsmål, inte fixerade vid utseende. (ok, kanske lite, jag vill spara ut lite hår igen, men kan inte se att det egentligen hänger ihop med träningen. Fast på sätt och vis gör det det, eftersom jag behöver duscha ganska ofta och all schamponering gör att det blir ganska torrt. Behöver fundera på hur jag löser det.) För att nå mina prestationsmål, måste jag dock tappa i vikt. Annars kommer inte min kropp att orka genomföra de mål jag vill nå, alternativt gå sönder på vägen dit, eller under och det vore så förskräckligt tråkigt. Jag vill hålla mig frisk och hel längs hela vägen. Än så länge är jag dock inte redo att gå igenom vad mina olika mål är. Jag har många. Målen är av olika slag. Olika påfrestningsgrader och i olika tidsperspektiv. Precis så som det ska vara.
Men en sak är säker. Jag tar små steg hela tiden för att närma mig. Sakta med säkert. I min takt.
