Jag har ett väldigt skiftande temperament. Vädur. Blir snabbt arg. Men det försvinner lika fort igen. Vissa ser mig som eldig och kraftfull andra bara som sur och tvär. Ja, på morgnarna är jag definitivt inte så pigg och kul men ja, framåt 11-kaffet är ja på väldigt bra humör.
I afton är jag på gott humör men jag känner att alla trådar ligger inte rätt. (okej, det där lät som om jag var liten aning schizofren, men det är jag inte, det lovar jag! i alla fall har jag ännu ingen diagnos på papper och har man det inte på papper är det inte sant!)
Jag slänger ett ont öga ut genom dörren till mitt arbetsrum med jämna mellanrum. Jag har inte rört den idag. Den står där. Röd, arg och tjurar. Hornen pekar rakt mot mig och det känns som om den viskar “fegis”. Vi har en sinnlig kamp om vem som skall vara starkast. Jag vinner. Alltid!
Så jag ger den fingret och går trotsigt förbi och släcker ljuset, borstar tänderna och ger den en klapp på sadeln och säger; Godnatt träningscykel, vi ses i morgon!
