Det är ingen bra kombination, jag och datorer och sån modern teknik. Ibland känner jag mig verkligen som min mamma och har full förståelse för hennes ibland avighet mot mobiltelefoner. En sak är ju helt säkert. Det har hänt en del med den tekniska utvecklingen sedan jag sist läste på universitetet. I våras ansökte jag till en distanskurs i Statsvetenskap och blev antagen nu under sommaren. Jag köpte hem böcker och lyckades till och med att registrera mig samt vidarebefordrat min nya studentmail till min vanliga mail, för det räcker liksom. En jobbmail och en privatmail är fullt tillräckligt att hålla reda på. Sedan har jag gått här och väntat. Tänkt att det måste ju komma ett mail med ett trevligt välkomnande till kursen och ett “nu kör vi igång”. Men nae… Så ligger det ju inte till. Jag ska logga in i en portal, med ett helt omöjligt lösenord som jag redan har hunnit glömma 3 gånger under samma kväll! DÄR finns all information om föreläsningar, sidhänvisningar till läsningen, extra material att ladda ned och läsa. Samt en inlämningsuppgift som skulle varit inlämnad den 9 september, senast kl 18.00. Hoppla!
Jahopp. Okej, jag ligger lite efter.
Kursen är dessutom på halvfart så jag kan nog lugnt säga att jag har rätt mycket att göra framöver med nytt jobb (på heltid) mitt vanliga extra jobb på helgerna och studera på havltid. Och så all träning, ridning och cykling. Wow vilken höst!
Idag har jag lärt mig något nytt! Assumption is the mother of all fuck-ups!
Fast nej, det visste jag egentligen redan. Nu blir det till att läsa av. Hej och hå!
