Det finns ett par filmer som jag bara tokälskar. En av dem är G.I. Jane. Jag inser i skrivande stund att det är väldigt länge sedan jag såg den filmen, snart dags igen. Under de senaste åren av mitt liv, i många träningsstunden ser jag henne framför mig, när hon hänger där på stolarna och gör push-ups. Så jäkla råstark. Så jäkla tuff. Så jäkla hård. Sån vill jag bli! Den kroppen, den vill jag ha! Det där är mitt mål!
Jag kommer kanske aldrig att få just en så hård kropp men att ha den bilden när jag kör mina styrkepass här hemma är grymt motiverande. Så kanske är det inte så konstigt att jag drag igång Three dog nights megahit “mama told me not to come” när det är dags för passets tre sista plankor. När kroppen skakar och svetten droppar från pannan ner på händerna.
Då är jag hon. G.I. Jane, hängande på stolarna. Rakad skalle och bara stenhård.
Ett tillägg är ju att det finns sjukt bra filmmusik i G.I Jane över lag. Pretenders “goodbye” är en annan favorit;
samt “homecoming”. Med den perfekta timingen; “the bitch is gone!”
wow vad jag går igång på denna film. Jag älskar den. Den bär mig igenom tuffa pass. I mitt nästa liv ska jag bli en Navy Seal. Eller Demi More. Hellre Demi More faktiskt. Jag skulle kanske bli lite sur på en såndär militärsnubbe so står och vrålar på mig.
