Just because its black in the dark, it doesn´t mean there´s no colors. Man kan sannerligen välja att se allt i svart eller vitt. Jag väljer att måla min värld i brinnande färger. Vackra mörka nyanser av brunt och guld. De kanske inte alltid lyser igenom mörkret. Men jag vet att min värld blir mer rik på färg för varje dag som går. Som löven på mitt vackra lönnträd i trädgården, skiftar nu skrud till brinnande rött. Ett och annat grönt blad lever ännu. Hela höstens färgskala genom det gula och orange och det är så vackert! Det är lika vackert när det är mörkt!
Att stå under dess ljuvliga krona och drömma mig bort till en skogsstig en stund är fantastiskt, tills jag väcks av naturen och jag behöver gå in på toa. Vid ytterdörren inser jag fakta. Jag har tappat husnyckeln någonstans i trädgården. Det är inte längre en mild Anna som traskar tillbaks ut på gräsmattan och börjar avsyna varje milimeter. Kan jag tappar dem när jag sköljde ur alla korgar? När jag bar in alla utemöbler? Borta vid hammocken när jag samlade ihop solskyddet? Inne i boden? En strid ström av inte så vackra ord lämnar min mun och byxorna får sig en förbannelse. Mitt på gräsmattan hittar jag dem tillslut och en galopp utan dess like mot ytterdörren tar fart. Väl inne är det kökets tur att få en omgång och då ser jag pölen under kylskåpet. Jag suckar och kan inte motstå tanken på att det hade varit rätt skönt med en man ibland! I alla fall i en 30 min en söndagseftermiddag! Varför läcker mitt kylskåp? Hur länge har det gjort det? jag måste köpa sånt skydd att ha under…
Klet och kladd i det där hålet så klart. Golvet är förstört, jag kommer behöva byta ett par brädor. Jag drar en ännu tyngre suck. Jag har ju inget annat att göra…
Så jag går väl och rensar den där duschsilen när jag ändå håller på med allt äckligt!
